SVENSKA PINGST-DEL III

SVENSKA PINGST-DEL III XX

PR blir PFFS - Del III

En jämförelse mellan intention och slutprodukt

För att avsluta den här korta analysen vill jag bara göra en kort jämförelse mellan stadgeförslaget från april 2000 och det färdiga förslaget i mars 2002. Skillnaden är tydlig, ja alltför tydlig.

Övergripande målsättningen för båda förslagen

Det första vi skall titta på är förändringen i den övergripande målsättningen av de olika förslagen. Förslaget från år 2000 har tydliga pragmatiska och utilistiska drag, dvs. målsättningens primära uppgift skulle vara att skaffa nyttoeffekter för pingstförsamlingarna. Det här syns på nedanstående uppställning där "Guds rike" kommer på fjärde och sista plats. Men man får nog vara försiktig att inte övertolka uppställningen i målsättningarna som om det vore en prioriteringslista. Men det ser onekligen ut som om det primära syftet med det föreslagna samfundsbildningen är praktisk till sin natur.

En viktig passus i detta förslag är förvaltningen av den ev. kyrkoskatten som endast kan ske om den nya strukturen får en samfundskaraktär. Här finns stora summor som kan transfereras till de olika trossamfunden.

En annan intressant detalj i förslaget från april 2000, är ordalydelsen: "möjlighet att ta ansvar för personalomsorg, handledning, rekrytering, gemenskap och samordning av andra frågor som berör anställda i de anslutna församlingarna." Här planerar man alltså att bli mer än en resurs för lokalförsamlingen. Orden "ta ansvar" ger en antydning om ett bredare mandat än att vara blott och bart ett serviceorgan för PR.

Man kan se att PFFS var tänkt att bli ett samfund vars huvuduppgift var att skapa praktiska och administrativa vinster för pingstförsamlingarna och så långt är allt bra. Men i sin iver att serva församlingen vill man också förbehålla sig rätten att ta ansvar för många viktiga delar i den lokala församlingens arbete. Redan här framgår det tydligt skillnaden mellan ett löst nätverk och en samfundsbildning.

När man nu jämför förslaget från år 2000 med det slutliga förslaget från år 2002 får man en känsla att man inte talar om samma organisation. Samfundsbildningen blev till en ideell riksförening, vilket var ett stort bakslag för hela den predikantkår som ställts sig bakom 2000-års samfundsförslag. Tydligen litade man på att majoriteten av församlingarna och dess medlemmar skulle ställa sig bakom förslaget. Jag har nämligen svårt att tro att man hade för avsikt att starta en process som i slutet bara visade sig ha stöd av en tredjedel av alla församlingarna. Det hade i så fall varit ovanligt oansvarsfullt. Möjligtvis hade man fått signaler om stöd från vissa församlingar eller också gav predikantsamlingens röstning en fingervisning som kunde uppfattas som ett positivt erkännande av samfundsförslaget. Tydligen underskattade man det massiva motstånd som riktades mot PFFS förslaget av både aktiva och pensionerade pastorer och ledare. Hur som helst "sopade" förslaget från år 2002 rent med alla ambitioner om att inom en nära framtid skapa ett samfund. Genom skapandet av en ideell riksförening var ju inte heller kyrkoskatten aktuell längre.

I 2002 års förslag är också den skrivning som handlade om ansvar för flera av den lokala församlingens praktiska åtaganden borta . Tydligen har trycket varit så stort på referensgruppen att de inskränkningar man gjort i målbeskrivningen ger PFFS ett totalt nytt utseende och ger organisationen mer en beskrivning av ett serviceföretag. Den "myndighetsskrivning" som syns i 2000 års förslag byttes i det slutliga förslaget ut till "styrelsen är en resurs för de lokala församlingarna i olika angelägenheter" vilken var mildare i tonen.

När det gäller styrelsen så verkar det som om man fruktade, speciellt då Smyrnaförsamlingen i Göteborg, att PFFS skulle visa sig bli en rörelse präglat av pastorerna. Därför kom Smyrna med ett eget förslag vilket avvek från deras egen pastors ´, i vilket man föreslår att styrelsens viktigaste poster skulle innehas av lekmän. Men det blev inte den slutliga ordalydelsen. Man fastnade för att både ordf. och vice ordf. skulle vara aktiva föreståndare eller pastorer. Däremot skrivs det in i förslaget att både ordf. och vice ordf. väljs för endast ett år i taget. En tydlig markering om att inte låta vissa pastorer få en för framstående ställning under för lång tid. Efter kompromissande fick Göteborg, tillsammans med andra församlingar, igenom delar av sitt förslag om att PFFS skulle i slutförslaget ha en folkrörelseprägel, vilket också "beviljades."

Den teologiska värdegrunden är nästan lika, men en skillnad som i längden kan visa sig var viktig är skillnaden i följande ordalydelser:

2000- En gemensam teologisk hållning är utgångspunkten och villkoret för församlingarnas gemenskap. Denna formuleras utifrån tron på Bibeln som Guds ofelbara ord.

2002 - En gemensam teologisk hållning är utgångspunkten för församlingarnas gemenskap. Denna formuleras utifrån tron på Bibeln som Guds ord. 2 Tim 3:16-17.

Ordet villkor får här samma betydelse som krav. Det vill säga det är ett absolut uttryck och utestänger samtal eller diskussioner. Ordet utgångspunkt i 2002 års förslag ger utrymme för samtal kompromisser. Om detta är den rätta tolkningen eller inte kan ordformuleringen skapa förvirring när nya medlemsförsamlingar antags. Och det verkar som det redan uppstått en viss förvirring gällande Tystberga pingstförsamling. Så långt jag har hört skulle den församlingen ge utrymme för två olika dopsätt. Om så är fallet har man redan i början skapat ett negativt prejudikat, dvs, man har gått emot sin egne formulerade teologiska värdegrund. Eller kanske inte. För om ordet utgångspunkt skall gälla i 2000-års skrivning av värdegrunden kan ju förhandlingar föras och kompromisser antas.

Den allmänna värdegrunden är ju så vag att den ger utrymme för det mesta, huvudsaken man delar uppfattningen om att Bibeln är Guds Ord. Teologiskt kan det bli ytterst svårhanterligt i framtiden med många tolkningsproblem. Att man lutar sig mot PEF (Pentecostal European Fellowship) och PWC (Pentecostal World Conference) skapar inte mindre huvudbry, enär dessa två inte är enhälliga i dopfrågan.

Målsättningsparagrafen i förslaget till stadgar 2000

Bildandet av ett nytt trossamfund mellan fria församlingar i Sverige ger de anslutna församlingarna många fördelar. Samarbetet kommer att skapa:

•• effektivare samordning av gemensamma företag och verksamheter.

•• möjlighet att ta ansvar för personalomsorg, handledning, rekrytering, gemenskap och samordning av
andra frågor som berör anställda i de anslutna församlingarna.

•• möjlighet för församlingens medlemmar att ge sin kyrkoavgift (tidigare skatt) till pingstförsamlingen
i stället för till Svenska kyrkan, via det nya trossamfundets serviceorganisation.

•• en hjälp för de lokala församlingarna att se det stora perspektivet, Gudsriket, som ska
nå till "jordens yttersta gräns……"

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Målsättningsparagrafen i förslaget år 2002

§ 4 Ändamål

Övergripande mål för Pingst är:

• att genom ökad samverkan mellan medlemsförsamlingar stärka evangelisationsinsatser
nationellt och internationellt

• att utgöra ett nätverk med syfte att stödja församlingar och öka delaktigheten i gemensamma beslut

• att utgöra en gemensam röst i samhällsdebatten.

    Som ett led i att förverkliga detta övergripande mål skall Pingst inom sig samordna
      gemensamma verksamheter rörande församlingsservice samt stödja och verka för att
      vidareutveckla regionala närverk.

Därutöver skall Pingst verka för en samordning av gemensamma verksamheter
nationellt och internationellt, med i vissa fall egen juridisk status, inom områdena:

• Mission

• Evangelisation

• Vård och omsorg

• Utbildning

• Media

Gemensam teologisk värdegrund 2000

En gemensam teologisk hållning är utgångspunkten och villkoret för församlingarnas gemenskap. Denna formuleras utifrån tron på Bibeln som Guds ofelbara ord. Vi anknyter till de klassiska kristna Trosbekännelserna, se bilaga.
Pingst i Sverige anknyter dessutom till de trosförklaringar som den internationella pingstväckelsen formulerat inom PEF (Pentecostal European Fellowship) och PWC (Pentecostal World Conference).

Gemensam teologisk värdegrund 2002

En gemensam teologisk hållning är utgångspunkten för församlingarnas gemenskap. Denna formuleras utifrån tron på Bibeln som Guds ord. 2 Tim 3:16-17
Pingst anknyter till de klassiska kristna trosbekännelserna Apostoliska och Niceno-Konstantinopolitanska och är en del av den internationella pingstväckelsen PEF (Pentecostal European Fellowship) och PWC (Pentecostal World Conference). Apg 2:41-42

Styrelsen för Pingst - 2000

    a) förbereder rådslaget.
    b) ansvarar för valberedningsprocessen för gemensamma verksamheter och öretag.
    c) representerar inom av stadgarna angivna ramarna Pingst ffs mellan rådslagen.
    d) samordnar genom ett kansli arbetet i gemensamma verksamheter och företag.
    e) är en resurs för de lokala församlingarna i olika angelägenheter.
    f) utgör referensgrupp till de olika styrelserna i de gemensamma företagen.
    g) ansvarar för pingstförsamlingarnas medlemstidning pingst.nu genom att utse
        redaktör och redaktionsråd.

Kommentar: Tidningen pingst.nu kommer att vara värdefull för den interna debatten och som informationskanal för det gemensamma arbetet. Därför är det viktigt att församlingarna "öppnar" sina medlemsregister så att tidningen -- som ska distribueras gratis till medlemmarna -- kan nå varje pingsthushåll. Avtal är upprättat som omöjliggör att adressuppgifterna används för andra ändamål än
distribution av tidningen. Information ska lämnas och samtal föras så att alla känner trygghet i skyddet av den personliga integriteten. Datalagen stadgar hög sekretess vad gäller tillstånd för register där religiös tillhörighet noteras. Därför måste varje församling skriva ett avtal med Pingst avseende distributionsregistret.

5.3 Styrelsen ska ta ansvar för gemenskap och utvecklingsarbete

a) för förkunnare inom Pingst.
b) för övriga församlingsanställda.

Kommentar: Styrelsen bör lägga särskild kraft i arbetet att samordna de resurser som redan finns och vid behov skapa nya för att stödja denna förkunnargemenskap i vetskapen att det i dag är svårt att rekrytera och behålla pastorer för uppgifter i församlingarna.
Resurser bör avsättas varigenom förutsättningar skapas till hjälp för de lokala församlingarna vid till exempel personaltillsättningar och handledning.

Styrelsen - 2002

§ 9 Styrelsen

    a) Pingst skall förvaltas av en styrelse bestående av minst femton och högst nitton ledamöter. Styrelsens sammansättning skall återspegla såväl pingströrelsens karaktär av folkrörelse som medlemssammansättningen i församlingarna.
    b) Styrelsens ordförande alternativt vice ordförande skall vara föreståndare/pastor i medlemsförsamling. Ordförande och vice ordförande väljs för ett år i taget.
    c) Ledamöternas mandattid skall vara två år med möjlighet till omval.
    d) Halva antalet ledamöter ställs under val varje år.
    e) Styrelsen samlas på kallelse av ordförande minst två gånger per år.
    f) Styrelsen upprättar arbetsordning för sin verksamhet.
    g) Styrelsen representerar, inom av stadgarna angivna ramar, Pingst mellan Rådslagen.
    h) Kallelse till styrelsemöte skall ske senast tio dagar före mötet.
    i) Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande.
    j) Styrelsen kan inom sig tillsätta arbetsutskott för att handlägga frågor inom speciellt ansvarsområde.
    k) Styrelsen kan vid behov tillsätta arbetsgrupper med deltagare utanför styrelsen för speciella uppgifter.
    l) Styrelsen förvaltar Pingsts ekonomiska angelägenheter.
    m) Styrelsen får inte ta upp lån, förvärva eller avyttra fast egendom utan beslut av Rådslag.
    n) Styrelsen är en resurs för de lokala församlingarna i olika angelägenheter.
    o) Styrelsen ansvarar för att relevant information ges till medlemmarna.
    p) Protokoll skall föras över styrelsesammanträden.

Vissionsdokument år 2002

Till Pingstförsamlingarna

I juni månad avslutades den rad av regionala samtal som den s k Stora Referensgruppen inbjudit till. Vi hade tillfälle att delta i samtliga rådslag och kan summera och konstatera att det var en enastående förmån som gett oss stor glädje och tillförsikt inför dagar som kommer. Det vi mötte var ledarskapet i en levande och dynamisk rörelse med en tydlig längtan att få delta i utbredandet av Guds rike i såväl vårt eget land som "intill jordens yttersta gräns."

Tack alla ni som genom ert engagemang tillfört värdefulla synpunkter i formandet av det framtida samarbetet mellan pingstförsamlingarna.

I samtliga rådslag har vi fått en entydig uppmaning att fortsätta arbetet med att finna en form för samverkan mellan församlingarna som bättre tar tillvara resurserna och dessutom under den helige Andes ledning skapar nya.

Det förslag vi nu översänder till landets pingstförsamlingar bär tydliga avtryck från de synpunkter vi mött i rådslagen.Detta märks i första hand på tre områden:

* Vi formulerar ingen trosbekännelse. Den ursprungliga tesen i Pingströrelsen att Bibeln är Guds ord och enda rättesnöre för tro och liv är huvudskälet i den gemensamma värdegrunden.

* Beslutet om registreringen av Pingst fria församlingar i samverkan, placeras efter bildandet av samverkansorganisationen som vi föreslår får karaktären av en ideell riksförening.

* Vi formulerar tydligare förfarandet vid omröstning i Rådslaget. Detta stärker inte minst de små församlingarnas röst i vårt gemensamma arbete.

Vi vill uppmana er att låta detta förslag bli samtalsunderlag i varje församling där alla medlemmar får tillfälle att delta i samtalet. De synpunkter som kommer fram under den processen önskar vi få del av senast den 1 mars 2001.

Tidsplanen är denna:

1. Tiden fram till den 1 mars 2001 bearbetar församlingarna förslaget.

2. 1 mars 2001 har responsen från församlingarna kommit in.

3. Under april 2001 sänds slutligt förslag till församlingarna för ytterligare bearbetning.

4. I slutet av 2001 hålls ett konstituerande Rådslag för bildandet av PINGST fria församlingar i samverkan.

Vår övertygelse är att Jesus kommer snart och att det därför är mer angeläget än någonsin att vi som Pingstförsamlingar är rustade för att möta den yttersta tidens stora utmaningar. Låt oss därför mötas i ödmjuk bön om Guds ledning.

Vi vill tillönska er alla Guds välsignelse i arbetet för Guds rikes utbredning!

Med varma brodershälsningar

Sten-Gunnar Hedin Jack-Tommy Ardenfors

_________________________________________________________________________________

OKTOBER 2000

SYFTE OCH VISION

Den lokala församlingens frihet är en viktig hörnsten i den svenska och skandinaviska pingstväckelsen.Detta har haft stor betydelse, inte minst när det gäller närhet till beslut och personligt engagemang. Den kraft, styrka och flexibilitet som ligger i de fria församlingarna ska vi värna om även i framtiden.

Detta förslag till forum för samarbete, Pingst - fria församlingar i samverkan (nedan kallad Pingst), blir till stor nytta för de lokala församlingarnas missionsuppdrag. Det kan gälla både i regionen där vi bor, inom Sverige och internationellt.

Med detta forum vill vi:

* inspirera till församlingsutveckling och församlingsplantering

* göra gemensamma evangelisationsinsatser

* få en tydlig gemensam röst i samhällsdebatten

Vi vill också med förslaget hitta forum för teologisk och ideologisk debatt, öka delaktigheten i gemensamma beslut och stärka de mindre församlingarnas röst samt öka våra internationella kontakter. Vi tror att med ökad respekt och ömsesidigt förtroende mellan församlingarna såväl som mellan förkunnare stärker vi våra möjligheter att fullgöra Jesu missionsbefallning.

GEMENSAM VÄRDEGRUND

En gemensam teologisk hållning är utgångspunkten för församlingarnas gemenskap. Denna formuleras utifrån tron på Bibeln som Guds ord.

Vi anknyter till de klassiska kristna Trosbekännelserna och är en del av den internationella pingstväckelsen genom PEF (Pentecostal European Fellowship) och PWC (Pentecostal World Conference).

ORGANISATIONSFORM

Pingst är en ideell förening. Då lagstiftning saknas för denna associationsform är verksamhetens ändamål utförligt beskrivet i stadgarna i syfte att föreningen skall utgöra kvalificerat allmännyttig ideell förening med de fördelar detta innebär i beskattning av inkomster och arv/gåva.

Pingst kan genom beslut av Rådslaget eller av styrelsen, efter Rådslagets bemyndigande registreras som ett trossamfund (SFS nr 1998:1953 samt SFS nr. 1999:731).

FÖRSAMLINGARNAS MEDLEMSKAP OCH ASSOCIATION

A. Församlingar, som delar gemenskapen i den nuvarande Pingströrelsen, äger också tillhörighet i Pingst utan att ändra sin befintliga juridiska status.

B. På rekommendation av lokala pingstförsamlingar i ett "bönedagsdistrikt" kan övriga församlingar, som delar värdegrunden ansöka om medlemskap i Pingst.

C. Associativt medlemskap kan sökas av lokal församling med annan bakgrund än traditionell pingstförsamling. Association innebär att man inte i alla delar kan omsluta den gemensamma värdegrunden men omfattar stadgarnas ändamålsparagraf. Innebörden i associationen framgår av stadgarna.

EKONOMI

Pingströrelsen har idag många av de verksamheter som traditionellt ingår i ett frikyrkosamfunds uppgifter. En samordning av dessa verksamheter bör initialt frigöra resurser för de nya kostnader som kan komma att uppstå i samband med bildandet av Pingst.

Verksamheten skall bedrivas med hjälp av gåvor och bidrag.

RÅDSLAG

Pingst samlas till rådslag minst en gång om året. Rådslaget är en del av en folkfest där de fria församlingarnas gemensamma arbete - nationellt och internationellt - presenteras tydligt och visionärt. Rådslaget sker i ett öppet forum där alla har möjlighet att delta.

Varje medlemsförsamling har tre röstberättigade ombud. Vid begärd sluten votering gäller det antal medlemmar var enskild medlemsförsamling har som röstetal.

Rådslaget väljer ledning för Pingst och representationen nationellt och internationellt. De valda ombuden använder röstkort vid beslut. Stadgarna ger möjlighet för församlingarna i en region att sända gemensamma ombud. Rådslaget skall ge en god återspegling av verksamheten nationellt och internationellt, förankrat i alla generationer samt i den kulturella mångfalden. Rådslaget väljer årligen en valberedning som förbereder nästkommande års styrelseval.

Ledningen för Pingst

Rådslaget väljer årligen en styrelse för Pingst med 21-25 ledamöter. Styrelsen möts minst två gånger per år och utser inom sig ett verkställande utskott för att leda styrelsearbetet och verkställa de beslut som styrelsen fattat.

Styrelsen kan vid behov tillsätta arbetsgrupper för speciella uppgifter.

Styrelsen förbereder Rådslaget och ansvarar för valberedningsprocessen i gemensamma verksamheter och företag.

Styrelsen samordnar arbetet mellan gemensamma verksamheter och företag genom ett kansli och utgör referensgrupp till dem. Styrelsen representerar Pingst mellan Rådslagen och betjänar de lokala församlingarna i olika angelägenheter.

Redaktör och redaktionsråd för pingstförsamlingarnas medlemstidning Pingst.nu utses av styrelsen.I styrelsens ansvar ingår att stödja arbetet i förkunnarnas och övriga församlingsanställdas gemenskap.

GEMENSAMMA ÅTAGANDEN

De verksamheter som bedrivs gemensamt av pingströrelsen ingår i Pingst - Fria församlingar i samverkan. Verksamheterna kan delas in i tre huvudkategorier:

1. verksamheter inom mission, evangelisation, diakoni och utbildning (PMU, LP-verksamheten, PSK etc).

2. verksamheter av servicekaraktär (till exempel Vigselnämnden, Pensionsstiftelsen).

3. företag (Dagengruppen med dotterbolag).

Varje verksamhet kan behålla sin nuvarande juridiska ställning och relation till församlingarna.

Kommentar:

Vissa verksamheter (till exempel PMU) bör på grund av sitt förhållande till myndigheter och dess bidragssystem behålla den juridiska form och de stadgar som i dag finns. Andra verksamheter kan på sikt tänkas ingå i den juridiska personen Pingst till exempel som ett utskott till styrelsen.

Självständiga verksamheter har egna styrelser

De verksamheter som väljer att ha kvar sin självständiga juridiska form (förening, stiftelse eller aktiebolag) har - som nu - egna styrelser. Dessa väljs vid års- eller bolagsstämma i samband med rådslaget.

Kommentar:

De föreningar, stiftelser etcetera som ingår i Pingst ffs har inget ekonomiskt ansvar för Pingst ffs. Pingst ffs svarar å sin sida ej för de gemensamma verksamheternas ekonomiska åtaganden. Varje verksamhet ansvarar inför respektive års- eller bolagsstämma enligt sina stadgar, men rapporterar sin verksamhet till hela rådslaget.

Gemensamt kansli

Kansliet handlägger de beslut som fattas i styrelsen för Pingst, ombesörjer den service som de lokala församlingarna behöver och som idag finns i separata organisationer (t ex Vigselnämnden och Pensionsstiftelsen). Detta kansli samt de gemensamma företagen och verksamheterna samlokaliseras och samordnas i största möjliga utsträckning.

EPILOG

Pingströrelsens organisation har under åren kännetecknats av rörlighet och pragmatism.
När ett problem har uppstått har organisatoriska åtgärder vidtagits för att möta behovet.

När det funnits avgörande skillnader mellan samhällets bestämmelser och pingstförsamlingarnas syn på ekonomiska eller juridiska former har pingstförsamlingarna fått anpassa sig efter samhällets krav, när det inte varit möjligt att ändra dessa. Ett exempel på det är Vigselnämnden.

Den samordning som här föreslås står inte i motsats till tidigare principer. Det finns ingen anledning att skapa organisationer för sådant som inte behövs.

Lika lite ska organisationer finnas kvar när arbetet avslutats eller lämnats över till annan organisationsform.

Därför bör stadgarna för Pingst innehålla så "lösa" skrivningar som möjligt om organisationen och dess former - just för att rörelsen snabbt ska kunna möta nya behov inom såväl församlingar som samhälle.

___________________________________________ Page Up _______________________________