PINGSTTEOLOGI OCH SAMFUNDSFRI FÖRSAMLING

PINGSTTEOLOGI OCH SAMFUNDSFRI FÖRSAMLING XX

Pingstteologi och samfundsfri församling

Tradition inom svensk pingstteologi

När man närmare analyserar synen på den samfundsfria församlingen inom PR, dök den upp så tidigt som i Korsberga år 1916. Men det var först 1919, på Nyhem, som man definitivt tog avstånd från en framtida samfundsbildning genom ett enigt beslut. Det beslutet blev sedan vägledande för svenska PR ända till 1990-talets senare del. Reaktionerna och kritiken från samfunden lät inte vänta på sig. PR svarade med att kalla samfundssystemen för "skökosystem." Det var ämnat att belysa hur långt samfunden avvikit från den nytestamentliga församlingsmodellen. Det är inte att undra på att den här hållningen slutligen medförde att PR isolerade sig från större delen av kristenheten. Det skulle sedan dröja ända fram till i början av 1940-talet då attityden ändrades. Under fyrtiotalet tas initiativ till enighetskonferenserna för att försöka tina upp isen först och främst mellan döparrörelserna och pingströrelsen.

Även om en uppmjukning mellan de äldre samfunden och PR skedde gradvis, skulle det dröja till i början på 1970-talet och främst då det ekumeniska mötet G72 i Göteborg som PR mer officiellt vågade ut på djupare ekumeniskt vatten. Innan dess hade ekumeniken fungerat i skymundan på lokalplanet. Genom den pågående samfundsprocessen håller cirkeln på att slutas.. Pingströrelsen är tillbaka där de började, inom samfundsskranket. Kampen är över.

Församlingen inom traditionell pingstteologi

Man brukar allmänt anföra att Pethrus och pionjärerna hittade den bibliska grunden för den samfundsfria församlingen hos den amerikanske pingstteologen William Durham och hans syn på lokalförsamlingen. Men efter en mer noggrann genomgång av väckelsehistorien verkar det som om darbyismen direkt eller indirekt, till viss del påverkade Pethrus i hans syn på den fria församlingen. Det finns nämligen alldeles för många gemensamma anknytningspunkter omkring läran om den samfundsfria församlingen för att man skall tala om tillfälligheter. Både Pethrus och Darby delade uppfattningen om att kyrkligheten befann sig i ruiner, att samfund endast skapar splittring och att den enda enheten som Guds ord känner är Andens enhet. Till detta skall läggas intresset för eskatologin. Det är ingen tillfällighet att den första boken som utgavs på Filadelfiaförlaget hade titeln Jesus kommer.

För Lewi Pethrus var lokalförsamlingen en apolitisk organisation som fungerade som en levande, andlig organism, fri och obunden, bunden endast till Jesus Kristus, huvudet för kroppen. Församlingen är fri att välja sina egna predikanter och missionärer, ordna församlingar och utöva kyrkotukt på medlemmar som inte lever efter bibelns principer. Sammanhållningen inom den svenska PR skulle stärkas genom riks- och lokalkonferenser där lärofrågor diskuterades och slutligen införlivades av församlingarna. Andens enhet och kärlekens band var en garanti för sammanhållningen. Litteraturen hade naturligtvis också ett stort inflytande på sammanhållningen. Både Evangelii Härold, Dagen, Den Kristne och andra liknande alster bidrog till att hålla rörelsen levande och sund.

Den svenska pingströrelsen kom att bli det mest radikala uttryck för ett återgående till den urkristna församlingstypen. (åtminstone om man får tro prof. Efraíím Briem). Detta kunde endast ske genom Andens "mystiska" närvaro, genom hans övernaturliga gåvor, tjänster. Dessa synpunkter kommer väl fram i ett häfte med titeln Pingstväckelsens riktlinjer och som utgavs 1917 på förlaget Filadelfia. Innehållet är hämtat från en pingstkonferens i Berlin samma år (?).

Vi läser där följande: "Med en viss rätt har man betecknat vår tidsålder såsom organisationernas tidevarv. Detta allmänna behov av att organisera, som går genom folkvärlden hör utan tvivel till de betydelsefulla drag som känneteckna ändens tid . . . Men om Herrens församling skalla bliva fullkomnad, måste hon även slutgiltigt övervinna frestelsen att skaffa sig organisationsformer efter mänskliga hugskott och världsliga principer." (ss. 14-15).

Men det dröjde tyvärr inte länge förrän de allra flesta av de klassiska pingströrelserna lät organisera sig i samfundsliknande relationer. Assemblies of God är ett typexempel på hur det komplexa systemet växer fram ur en relativt "lös" gemenskapsrelation, byggd omkring en mycket kortfattad "statement of faith," trosförklaring.

___________________________________________ Page Up __________________________________