PAULUS PROPLEMTEXTER: 1 KOR 14:34-35                  **                     

Paulus  Problemtexter: 1 Kor. 14:34-35

Paulus ord i den här bibeltexten har tolkats och tillämpats på många olika sätt, mycket beroende på att själva ordalydelsen, om den tas bokstavligt, kan få människor att hamna i de mest vilda tolkningar.

Vid första anblicken kan det verka som om texten i 1 Kor. 1434-35 är mer restriktiv mot kvinnan än någon levande och modern församling av idag. För om man tar Paulus ord bokstavligt innebär det automatiskt att kvinnan inte har rätt att säga någonting i gudstjänsterna. Det överträffar de flesta idag kända samfund och deras behandling av kvinnan. Men skall det uppfattas på det sättet? Är det i stället inte så att vi just här har ett sådant typiskt paulinskt uttryck som måste ses utifrån sitt historiska och kulturella sammanhang.

Lite hjälp kan vi få från den logiska kontexten (omedelbara sammanhanget), i vilket Paulus fortsätter att argumentera utifrån den ordning som råder vid nådegåvornas användning och avviker här för ett ögonblick från ämnet med att ge lite instruktioner om ordningen i församlingens gudstjänster. I den avvikelser verkar det som om kvinnan stör på något sätt församlingen. Men det att kvinnan störde ordningen i gudstjänsterna, väcker också en annan fråga: Skall det här problemet ses som ett isolerat, lokalt problem, eller omfattas alla församlingarna av det Paulus säger? Kan det kanske vara så att Paulus även riktade sig till någon annan församling i området?

Om det skulle vara så att Paulus skriver för församlingen i alla tider, måste det verka chockerande på dagens kvinnor som sannerligen inte stör mer än männen. Dessutom, kan man fråga sig om Paulus verkligen menade att tystnaden skulle vara så total att kvinnorna inte ens fick fråga sina män om vad som skedde på mötena? Är en sådan tystnad ett måste för att visa att man är underdånig sin man?(14:34). Och gäller underdånigheten endast männen eller gäller det även församlingsledningen? (16:16)

Om man tar texten bokstavligt skulle det innebära att kvinnorna skall lära sig hemma, från mannen, och inte i församlingen. Men hur väl den än hämtar stöd från texten ignorerar de sammanhanget.

Vad Paulus menar är helt enkelt följande""Om ni inte kan ta emot undervisning på annat sätt än på det sätt ni nu gör, får ni faktiskt fråga era män när ni kommer hem efter gudstjänsten. Ni kan inte lära med en sådan ljudvolym som ni nu lär er.

Samma sätt att argumentera hittar vi från 11:34 där det står""Om någon är hungrig skall han äta hemma, så att inte era gudstjänster leder till att ni blir dömda."" Paulus menar alltså inte att de inte skulle äta när de kom tillsammans, men de fick inte äta som de nu gjorde. Paulus poäng ligger i att det är bättre att äta hemma än att äta på det sättet att man stör gudstjänsten.

HUR STÖRDE KVINNORNA GUDSTJÄNSTEN?

Bästa sättet att ta reda på innebörden är att se efter i det omedel-bara textsammanhanget.

Då ser vi att kvinnor inte är de enda som är pålagda tystnad i församlingen. Se 1 Kor.14:28-29. Tystnad avkrävdes alla medlemmar vid vissa tillfällen. Nu behöver inte det betyda att Paulus syftar på tystnad vid utövandet av andliga gåvor, utan det kan röra sig om helt andra saker nödvändiga för att upprätthålla ordnigen i församlingen. Som vi kommer att se innebär kvinnans tystnad i mötena inte att hon inte fick använda de nådegåvor Gud gett henne.(Se 1 Kor. 114-5). Men det som klart framgår av texten är att ibland kan det vara nödvändigt att begränsa någons frihet till förmån för församlingens ordning.

Vilket slags störande tal syftar Paulus på?

Gällde det månne ett missbruk av andliga nådegåvor? Knappast. Om så hade varit fallet skulle han nog varit mer tydlig eftersom han innan 14:34 just sysslade med nådegåvorna och deras bruk.

Jag skall försöka bevisa med mitt resonemang att Paulus tar itu med ett kulturellt begränsat problem, som inte har universell giltighet i alla tider.

________________________________________ Page Up _______________________________  

© 2005 Nils-Olov Nilsson. All rights reserved.