PAULUS PROBLEMTEXTER                                                      **                   

Paulus Problemtexter I. 1 Korintierbrevet 11: 3-16

Vi skall se på tre av Paulus problemtexter, nämligen den i 1 Kor. 11: 3-16, 1 Kor. 14: 34-35 och 1 Tim. 2: 9-14.

Paulus tar ju upp stora problem i 1 Korintierbrevet. Det verkar som om den bakomliggande hedniska kulturen gjorde det svårt för församlingen att växa i en lugn och problemfri atmosfär. De sexuella problemen var påtagliga (1 Kor. 5). Dessutom drog man varandra inför hedniska domstolar, församlingen hade drag av överandlighet (för mycket betoning av tungotalet), en andlig stöddighet i fråga om samvetet (1 Kor. 8), nattvarden 1 Kor. 11, och Jesu uppståndelse (kap. 15).

Men dessutom verkar det som om kvinnans ställning påverkades kraftigt av det frigörande budskapet som Paulus tolkar i Gal. 3: 28. Man kan nästan tala om en kvinnlig befrielserörelse.

Innan vi går in på problemet låt oss slå fast än en gång att här behövs stor ödmjukhet och tolerans eftersom det har gått 2000 år sedan församlingarna existerade till vilka breven skrevs. Vi kan knappast få en heltäckande bild av vad som egentligen utspelades i de adresserade församlingarna, men vi har ändå en ganska bra bild av vad som var de bakomliggande orsakerna till de olika Paulus-breven.

I. PROBLEMETS ART

Paulus presenterar fyra argument varför den gifta kvinnan skulle bära en "huvudbonad" under gudstjänsterna(a) familjeordningen, (b) skapelseordningen, (c) naturens ordning, och (d) församlingarnas ordning.

Kvinnans huvudbonad i antiken

När vi talar om antikens huvudbonad talar vi normalt om en schal som täckte kvinnans hår och inget annat. Det var alltså troligtvis inte frågan om en slöja som även täckte ansiktet. Tiden är för kort för att vi skall kunna ingående behandla skillnaden mellan slöja och schal.

Vissa teologer har menat att det varken rör sig om schal eller slöja, utan att det snarare rörde sig om att sätta upp håret än att det hängde löst ner över axlarna. Teologen James Hurley är av uppfattningen att kvinnorna i Korint och även Efesos brutit mot regeln att sätta upp sitt hår. Han hänvisar till 1 Tim. 2:9 som skulle bevisa att man inte alls använde sig av någon huvudbonad. Samma argument kan ju användas för att påvisa hur Paulus ville att de skulle täcka sina huvuden, för att på det sättet hindra dem från att visa de olika frisyrer som de bar på.

Antikens kvinna innestängd i sitt hem

Att kvinnan hade sitt huvud betäckt under antiken hade att göra med att hon till största delen var instängd i sitt hem. Åtminstone i teorin. Hur det var i praktiken är det svårt att helt och fullt överblicka.

400 år f.Kr. kunde den grekiska kvinnan i Aten inte besöka marknaden och fick inte synas i manssällskap som inte var hennes släktingar. Under den atenska lagen riskerade den gifta kvinnan allvarligt sin heder om hon utan ett riktigt ärende rörde sig ensam ute bland folk.

I Egypten 200-100 f.Kr. kunde det ingå i äktenskapskontrakten att hustrun inte fick visats ute på "stan" utan mannens vederbörliga tillstånd.

Det kunde alltså vara på det sättet att en vacker jungfru aldrig hade sett sin blivande man innan bröllopet. Han hade rätt att vara den första man som skulle se henne i verkligheten.

Som vi redan sett hade den romerska kvinnan det lite lättare och hennes "husarrest" var mindre omfattande och begränsande. Den judiska kvinnan var inte heller så begränsad, men i samhällen som låg i det östliga medelhavsområdena, där den grekiska kulturen var dominerande, följde man i allmänhet den grekiska kulturens regler.

II. HUVUDBONADENS VARFÖR

Varför borde kvinnorna bära något sorts huvudbonad? Det finns flera förklaringar till detta.

1. Obetäckt huvud var ibland kännetecknet för en prostituerad.

Det är sant att vissa kläder kunde peka på att kvinnan var en prostituerad (hairetai). En prostituerad kunde kännas igen på färgranna kläder, en dräkt som visade delar av hennes ben, genomskinliga tyger, och toga i stället för mantel. Även fantasifulla håruppsättningar och make-up ingick i den utstyrsel som de bättre prostituerade hade.

Men just det obetäckta huvudet är mer sällsynt som kännetecken för dessa. Det finns bara ett fåtal antydningar i den antika litteraturen. I det forntida Assyrien fick inte kvinnan gå ut med obetäckt huvud, och likaså om en prostituerad togs med huvudbonad på sitt huvud klåddes hon med femtio spörapp och man hällde beck över hennes huvud.

Det är möjligt att idéén om den prostituerades obetäckta huvud fortsatte i det östra Medelhavsområdet eftersom den finns nedskriven hos en anonym rabbin från 300-talet, som hävdar att Juda hade bekymmer med att tro att Tamar var en sköka eftersom hon hade sitt huvud betäckt.

Andra har menat, med tanke på att Paulus tar upp ämnet i samband med bön och profeterande, att han kan ha syftat på de profana profetissornas lössläppta och hängande hår. Så var det i de flesta grekiska religiösa aktiviteter. Men det är ytterst tvivelaktigt om Paulus syftade på dessa kvinnors hårfrisyrer. Sådana kvinnor var i allmänt instängda i sina tempel.

Andra har pekat på att det lössläppta håret kan ha varit ett kännetecken hos de kvinnliga demonerna som fanns med i den allmänna judiska begreppssfären, men även här är bevisen för få.

2. Huvudbonaden ett uttryck för sorg, och saknaden uttryck för skam

a. Sorg

Ibland betäckte kvinnorna sina huvuden därför att de hade sorg. Det gällde då både män och kvinnor. Plutarkos, den romerske historieskrivaren nämner om att det är brukligt hos romarna att när dess kvinnor sörjer klär de sig i vitt och höljer sitt huvud med vida huvudbonader. Det berättas även att en kvinna som bedyrar något med sitt hedersord sägs hölja sitt huvud. Ibland judarna var det också vanligt att sörjande män och kvinnor betäckte sitt huvud.

Detta bruk bland Österns folk kan knappast ha med Paulus problemtexter att göra eftersom både män och kvinnor höljde sina huvud och hos Paulus gäller det ju bara kvinnan.

Han kan ju inte heller mena att kvinnorna skall sörja när de beder , medan männen skall bedja utan att sörja.

b. Skam

När det gäller mannen var det ett tecken på värdighet när mannen gick barhuvad. Judens lilla hätta är från ett betydligt senare datum.

Men om kvinnan vistades ute utan huvudbonad (schal) vanvördade hon sitt namn och sin kropp.

I 2 Mack. 4:12 finns det en text som talar om att huvudbonaden kan symbolisera ödmjukhet. När konungen lade under sig judarna beordrade han dem att betäcka sina huvuden.

Hur som helst var huvudbonaden för de palestinska judinnorna ett tecken på allmän blygsamhet.

c. Beslöjade kvinnor

Slöjor som huvudbonad varierade mycket från region till region. Det verkar som det varit mest vanligt i östra Medelhavsområdet på platser som Syrien, Arabien och södra delen av Mindre Asien, inbegripet Paulus hemstad Tarsus. Det finns mycket lite exempel av det här i det grekiska livet.

Däremot är det lättare att dokumentera de palestinska judarnas användning av slöjor än grekernas. Det är möjligt att den judiska vanan att beslöja de gifta kvinnorna åtlyddes även i vissa judiska bosättningar utanför Palestina, även om det är tveksamt att majoriteten av judiska kvinnorna beslöjade sina huvuden så långt bort som till Korint.

d. Huvudbonader i det religiösa livet

Man kan generellt säga att de grekiska kvinnorna uppträdde i sina profana gudstjänster med obetäckta huvuden. Även männen uppträdde barhuvade i gudstjänsterna. En tidig inskription som beskriver reglerna för de så kallade mysteriereligionerna säger följande: "Kvinnor skall inte ha sitt hår uppsatt och männen skall tillbedja barhuvade." Tvärtom var de romerska kvinnorna tvungna att tillbe med betäckta huvuden och de romerska männen hade för vana att dra togan över huvudet vid tillbedjan.

Korint var en romersk koloni under tiden när Korintierbreven skrevs. deras innevånare bedrev handel både på latin och grekiska. Sociala skillnader mellan dessa båda grupper borde ha kunnat skapa vissa problem i husförsamlingarna. Det är ändå inte troligt att denna sociala skillnad skulle kunna utgöra orsaken till de problem som uppstått i församlingen i Korint, eftersom samma skillnad skulle även ha inbegripit männen.

e. Håret, skönheten och lustan

Jesus accepterade inte den traditionella ursäkten att det var kvinnans fel att mannen kände lusta efter henne (Matt. 5:28). Det som var sant om alla obetäckta kroppsdelar var särskilt sant om håret, som hade en speciell dragningskraft på dåtidens män.

Att släppa ned eller lösa upp håret kunde avslöja en kvinnas skönhet och väcka lustan hos både de grekiska och judiska männen. Långt tillbaka kunde den romerska mannen begära skilsmässa om hans kvinna bar nedsläppt hår. Han kunde då misstänka att hon var ute efter en annan man.

En judisk kvinna som vågade sig ut bland folk med hängande hår, eller som på annat sätt kunde anklagas för flirtigt uppträdande, kunde tvingas skiljas från sin man utan något som helst ekonomiskt stöd.

Med anledning av det sagda förstår man hur männen vakade över sina kvinnor så det inte utsatte sig för männens lusta. När man i det äldre grekiska samhället frågade varför man i Sparta lät hölja de gifta kvinnornas huvuden men inte de ogifta kvinnorna svarade man att de ogifta kvinnorna hade sitt hår hängande eftersom de letade efter en man.

f. Klassproblem i Korint?

Under modern tid har man ibland separerat människor i olika samhällsklasser genom att låta dem gå i olika kyrkor, men det gick inte på Paulus tid. Där träffades man hos de rikare människorna i deras större hus, tillräckligt stora för att rymma församlingens medlemmar. Men eftersom de flesta människorna i Korint-församlingen var enkla (1 Kor. 1:28ff,) människor, betydde det att de tvingades att mötas i de rikare medlemmarnas hem.

De flesta grekisk-romerska kvinnorna från välbärgade hem vistades antagligen ute bland människor med ohöljt huvud, och hade nog svårt att förstå de enklare människornas syn på hur man skulle leva i ödmjukhet. Det verkar som vi i 1 Tim. 2:9-10 har samma överklassproblem, när rikare kvinnor ville visa upp sina överdrivet påkostade frisyrer. För Paulus var inte församlingen till för modeskapare, vilka orsakade ytterligare klasskillnader.

Det verkar som om andra problem i Korint också rörde sig runt sociala problem inom församlingen.

III. DE FYRA ARGUMENTEN

1. FAMILJEORDNINGEN

Paulus argument innehåller två analogier: En analogi mellan en hustrus fysiska huvud och hennes bildliga huvud (hennes man). Den andra analogin är mellan hennes konstgjorda huvudbonad (schalen) och hennes naturliga huvudbonad (håret).

Men för att förstå vad Paulus menar måste vi inse att Paulus leker med ordet "huvud". Även om ett argument baserat på en lek med ord kan tyckas irrationellt för en modern människa. Men Paulus kände sina åhörare och han visste hur man skulle göra för att få människor att ändra sitt beteende.

Men redan i början hamnar vi i problem, för när Paulus kallar mannen för huvud, (precis som Kristus är mannens huvud, och Gud är Kristi huvud) vad menar han då?

Den moderna bildliga betydelsen av ordet huvud var ovanlig under antiken. Det äldsta grekiska lexikonet har inte denna betydelse, men däremot kunde man hitta den betydelsen i Septuaginta, GTs grekiska översättning. Men det är inte vanligt där heller. Det hebreiska ordet rosh -huvud- används bara var tionde gång för att översätta det grek. kehpalä i betydelsen chef, boss, ledare.

Frågan är alltså om ordet kephalä i betydelsen ledare, chef, var så vedertaget att det automtiskt skall översättas på det sättet. Det är tveksamt.

Den kände pingstteologen och exegeten Gordon Fee vid Regent College menar att den enda "auktoritet" som omnämns i texten är den som kvinnan själv har (11:10), och 11:1-12 styr och förklarar vv. 8-9. så att de inte skall förstås hierarkiskt. Mannen är alltså inte kvinnans "chef" utan kvinnan är mannens ära och härlighet, den person som orsakar honom antingen skam eller ära.

Nämnas kan att andra betydelser av kephalä är t ex. den ärbara delen. Se i kap. 12 där Paulus talar om att de kroppsdelar som är täckta är de mest ärade. Det betyder att betäcka innebär att en speciell vikt tillskrivs dessa delar.

Andra betydelser är "källa eller ursprung". Att den här betydelsen skulle passa in i kontexten syns av 11:8 där kvinnan har sitt ursprung i mannen. Det enda frågetecknet är när vi kommer till Kristus vars ursprung är Gud. Det skulle kunna syfta på Kristi inkarnation och får då sin förklaring i Kristi människoblivande.

Hur som helst, vilken mening Paulus än åsyftar, använde han en ordlek för att nå sina syftenden kvinna som för vanära över sitt eget huvud, vanärar även sin man (familjens huvud), och så även den kristna familjen. Det är just Paulus poäng i den här texten. Han avser inte att visa att kvinnorna i alla kulturer, skall använda sig av en huvudbonad för att inte dra smälek över sina man, som de är underordnade.

I 11:5 visar Paulus hur allvarligt det är kvinnan beder utan att ha huvudet betäckt. Det är det samma som om huvudet vore rakat. För det rakade huvudet på kvinnan gjorde att hon förlorade hela sin attraktionskraft. Med antikens mått mätt skulle det innebär att hon förlorade sin skönhet.

Det är möjligt att Paulus genom det rakade huvudet syftar på de religioner som försökte få kvinnan att övergå till att bli man (androgyna människan). Det är vad som skulle kunna menas med det korta håret eller det ohöljda huvudet. Det fanns nämligen hos vissa av antikens människor en brist på respekt för det egna könet. Speciellt gällde det kvinnorna. Paulus talar om att detta är mot naturens ordningar (Rom. 1:26-27; 5 Mos. 225).

Oberoende om Paulus riktar sig mot försöket att vända sig bort från sitt eget kön, är det något annat som Paulus vill poängtera: Om kvinnan inte höljer sitt huvud bär hon vanära inte endast över sitt huvud, utan även över sin man.

Själva den hermeneutiska poängen ligger alltså i att vara beredd att offra sin egen personliga rättighet för familjens eller den kristna gruppen. För även om han vänder sig till kvinnorna kunde han lika gärna ha vänt sig till vem som helst av oss. Om vår klädnad på något sätt väcker skandal eller är provocerande, skall vi undvika det.

2. SKAPELSEORDNINGEN (11:7-12)

Det andra argumentet kommer från skapelsen, dvs att Eva skapades från Adam i 1 Mos. 2. Det här argumentet har att göra med det föregående argument och kvinnans förhållande till mannen.

I korthet säger Paulus att eftersom kvinnan togs från mannen återspeglar hon mannens avbild och hon bör därför hölja sin kropp när hon tillber, så att inte övriga bedjare distraheras i sin bön och gudstjänst. Det är inte så att Paulus är ovetande om att mannen och kvinnan tillsammans utgör Guds avbild ( se 1 Mos. 1:27); han säger ju på flera ställen att alla troende formas att bli lika Kristus (1 Kor. 15:49; Rom. 8:29; 2 Kor. 3:18). Det verkar snarare att sättet på vilket kvinnan klär sig i en speciell kultur drar antingen ära eller vanära över sin man.

Men hur kan en kvinna dra vanära över sin man i en gudstjänst? Låt oss ta ett modernt exempel även om det är lite överdrivet. Vad säger ni ifall en kvinna skulle komma in i bikini på en bönegudstjänst. Skulle inte den klädseln dra uppmärksamheten från själva ärendet i det mötet?

De flesta på den tiden hade mycket låg toleransnivå när det gäller den kvinnliga utstyrseln. Det lössläppta håret eller den fantasifulla frisyren räckte för att väcka lustkänslor, enligt Paulus.

Vad gjorde Paulus åt det hela? Ja, han befaller inte de rikare kvinnorna att ändra på sin garderob, utan han väljer att övertala dem att använda sin rätt (v.10) och rättighet att välja den sorts klädsel att hon inte blir till skam för sin man. Detta var precis det han gjorde med sig själv och andra i kap.8-10, där han vädjar till de kristna att avstå från sina rättigheter att äta kött till förmån för andra, vars samvete kunde skadas.

Nu är det inte så att alla bibeltolkare ser Paulus resonemang som att han bekräftar kvinnans rättigheter i 11:10.

Vissa översättningar har valt att tolka texten som om kvinnan var under någons auktoritet, eller som om huvudbonaden var ett tecken på värdighet, men det är inte det naturliga sättet att tolka texten här. Det naturligaste sättet att tolka grundtexten måste vara att kvinnan har "makt över sitt eget huvud" (Diàà touto óópheíílei he gynèè exousíían ééchein epìì täs kephaläs). Hon står inte ens inför en valfrihet att använda sig av den. Texten säger att hon bör använda den.

Nu är det inte bara så att Paulus bekräftar hennes rätt att bestämma över sitt huvud, han kompletterar också informationen om att mannen är kvinnans ursprung, genom att koppla ihop deras båda existens till alltings ursprung, Gud. Det var viktigt för Paulus att göra på det sättet annars skulle de grekisk-talande judarna kunnat missförstå Paulus. . Vissa judiska förespråkare enligt deras tradition, instämde med den kristna traditionen och menade att både mannen och kvinnan skapades till Guds avbild, medan andra medan det fanns andra som hävdade att mannen skapades till Guds avbild och kvinnan till mannens.

För änglarnas skull

Olika teorier om innebörden av ordet änglar

a. Vissa av de tidiga kyrkofäderna menade att änglarna syftade på pastorerna och biskoparna (Se Upp. 2-3, där Jesus hälsar till församlingens änglar.

Av den anledningen drog de slutsatsen att änglarna hänvisade till besökande församlingsledare. Den här tolkningen är inte tillfredsställande eftersom Paulus aldrig talar om föreståndare och pastorer som änglar.

b. Andra har velat tolka änglarna som ett hot mot kvinnorna mot vilka de skyddat sig genom huvudbonaden. Man hänvisar till texter som 1 Mos. 6:2-4 där det talas om "Guds söner" som attraherades av kvinnornas skönhet, med vilka de hade sexuella relationer. Den här tolkningen är också otillfredsställande eftersom änglarna är asexuella varelser.

c. Den tredje tolkningsmöjligheten, som är den intressantaste, är den som menar ( i enlighet med judiska trostradition) att änglarna som Guds tjänare är närvarande när Guds folk samlas till gudstjänst. Se Psalm 138: 1: "Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta, inför gudarna vill jag lovsjunga dig."

Ordet "gudar" tolkades som himmelska varelser, tjänsteandar vid det gudomliga hovet. I Hebrééerbrevet hittar vi samma tankar i 12:22 och 17,14.. Se även 1 Kor. 4:9, där Paulus nämner om att änglarna iakttager de troendes liv.

I ljuset av detta skall änglarna i 1 Kor. 11: 10 förstås som väktare vilka övervakar så att den ordning som hör själva naturen till (11: 14) efterföljs. Det betyder att kvinnorna bör välja att bära sina huvudbonader så de inte skadar evangeliet. Men betoningen ligger på eget val.

3. NATURENS ORDNING OCH FÖRSAMLIGARNAS ORDNING

Till slut några korta ord om det Paulus nämner om i 11:14 och 11:16.

a. Hänvisningen till naturen (grek. ph ´ysis) var ett vanligt argument för dåtidens filosofer och filosofiska skolor. Bl a. Stoikerna och Epikurééerna gjorde på detta sättet, men det har ju mer eller mindre blivit oanvändbart i dagens samhälle.

Vad menade Paulus när han syftade på naturen?

Ibland talade man om naturen som den kraft eller princip som kontrollerade och vakade över den naturliga tillvaron i kosmos. Naturen sägs var den lärare som undervisar oss om hur saker och ting verkligen skall vara, ofta genom vår naturliga utrustning.

De antika filosoferna kunde ofta använda sig av "ph ´ysis" för att försvara ett specifikt moraliskt handlande, eller att man uppmanade folk att leva i enlighet med naturen. Många könsolikheter hade sitt ursprung i naturen och inte på grund av vedertaget bruk i samhället. En av dessa skillnader var enligt Epiktetus håret. Skägg var inte vanligt på aposteln Paulus tid, så det var inget som kunde påtvingas männen. Hur som helst var det långa håret hos kvinnan en markering av könstillhörighet och att det korta håret skulle syfta på androgynt tänkande. (Att vilja ändra kön).

4. Hänvisningen till församlingarnas ordning

Om orden "av naturen" i 11.14 inte syftar på ett vedertaget bruk, så gör i alla fall 11:16 det. Men det får inte uppfattas som ett universellt accepterat beteende. Här inberäknas naturligtvis endast de välbeställda kvinnor som berördes av förmaningen, de som av Paulus uppmanades att inte använda sin frihet och skapa delningsproblem och stridigheter i församlingarna.

När Paulus talar om Guds församlingar menar han alltså att det fanns en vana (grek. synätheian), en sorts praxis antagen av vissa församlingar om hur man skulle hantera frågan om huvudbonaden. Men det får alltså inte uppfattas som en gudomlig ordning.

__________________________________  Page Up _______________________________________________

© 2005 Nils-Olov Nilsson. All rights reserved.