ART. 4

ART. 4 X

Art 4 - Teologiskt uppvaknande inom Pingströrelsen

Det sker just nu inom pingströrelsen ett teologiskt uppvaknande och en motivering till analys och förståelse inför ett postmodernistiskt samhälle. Även om det går sakta. Teologiska skolor skapas och det finns en hunger bland medlemmar att syssla med teologi.

Dr. Russel Spittler, pingstvän och professor vid Fuller Theological Seminary i Californien, beskriver i en uppsats i boken "Doing Theology Today," hur den amerikanska pingströrelsen under många år visade en total motvilja mot allt teologiskt tänkande. Det var egentligen i början på 1970-talet som situationen ändrades. Trycket ökade då på rörelsen att tillgodose fortbildning för predikanter och ledare som så önskade. Trots en kvardröjande anti-intellektuell inställning hos en del av de äldre, speciellt mot universitetsstuderade teologer, finns numera ett relativt stort antal teologer hos Assemblies som alla har kvalificerad teologisk utbildning. Det intressanta med det som hänt inom den teologiska utbildningen och den ökade teologiska medvetenheten inom Assemblies är att det på inget sätt har påverkat rörelsen negativt. Om det till äventyrs var någon som trodde det. Tvärtom, har under den senaste 20-årsperioden rörelsen nästan fördubblat sitt medlemsskap. Vi inom den svenska PR behöver alltså inte vara rädda för den sunda evangelikala teologin, eftersom dess främsta uppgift är att betjäna församlingen och kyrkan i dess roll som gudsordets försvarare och uttolkare.

Varför är teologin viktig?

För det första är teologin viktig då den hjälper oss att analysera beskriva vår tro i en tid då vi drabbas av olika religiösa grupper och kyrkliga rörelser. PR i Sverige befinner sig i ett kraftfält av olika teologiska strömmar som kan, om vi inte är vaksamma, skapa förvirring bland pastorer och ledare. Jag har i tidigare artiklar tagit exempel från positivt tänkande, och extrem trosteologi. Det betyder inte att allt i dessa rörelser är negativt. Absolut inte. Men det finns i vissa av dem en tendens till att urholka balansen Guds suveränitet visavi människans gensvar, alltså en tyngdpunktsförflyttning från Gud mot människan . Människan fhar fått en alltför framträdande plats i desa teologier. Det märks särskilt i ljuset av korset där självförsakelse och förnöjsamhet framstår som en självklarhet, medan hos dessa rörelser ekonomisk framgång, hälsa och personligt välbefinnande är nyckelord. Denna överdrivna betoning på människans förträfflighet och personliga välbefinnande är främmande för Guds Ord.

Många har fått för sig att bara för att en lära kommer inlindad i den amerikanska flaggan, måste den vara särskilt gudomlig. Så ligger det naturligtvis inte till. Mycket av det som sägs i USA har skapats utifrån en speciell kontext och är i mycket endast en anpassning till "the american dream." eller "the american life."

En viktig orsak till varför vi bör analyseravår tro är att framtidens evangelikala situation kommer antagligen att stimulera till det. Vill vi tillhöra den evangelikala gruppen (vilket jag tror att vi vill) kommer vi att uppmuntras till en dialog i frågor som rör våra pentekostala doktriner. Endast genom att kunna känna trygghet i ens egen identitet och veta var exakt man står kan samtal ske över gränserna med andra systerrörelser.

Vi bör alltså redan förbereda oss på kommande förändringar eftersom vi inte kan fungera som en isolerad samfundsö mitt i det stora samfundshavet. Av den anledningen anser jag att vi i PR tar fram en grupp av lämpliga systrar och bröder som får utarbeta ett studieunderlag omkring de viktigaste pentekostala frågorna. Förslaget bör utgöra ett samtalsunderlag, som tillsänds varje församling för studium. Tanken är naturligtvis inte att sy ihop en gemensam trosbekännelse utan att låta studierna få ligga till grund för en djupare analys av vart vi är på väg och vilken målinriktning vi vill slå an för framtiden. På det här sättet involveras hela PR i ett studium som kan vara avgörande för vår framtid.

Med tanke på teologins möjligheter och plats i församlingens liv bör vi redan nu stimulera våra ungdomar till teologiska studier. Vi behöver unga brinnande teologer och pastorer som inte bara bär teologin i huvudet (det finns alltför många sådana teologer) utan även i hjärtat; teologer som brinner av längtan att med Guds Ord och teologins hjälp skaffa medlemmar funktionella redskap för att nå ut med frälsningens budskap, serverat på ett sätt så att den postmoderna människan förstår det. För teologin är inte enbart torra analyser och systematiserade begrepp. Att syssla med teologi är till stor del att fullfölja uppgiften att översätta det eviga Gudsordet till dagens postmoderna människor. Sund pingst-teologi och trohet mot Ordets auktoritet kan här gå hand i hand.

USA:s roll inom den evangelikala teologin

Allteftersom de sociala, politiska och ekonomiska strukturerna förändras i t.ex. USA kommer vi även att få se nya omsvängningar i delar av den kristna rörelsen. Nya strukturer och ideologier kommer att födas och därmed andra betoningar. För tillfället är det individens drömmar och visioner om lycka och framgång som gäller i vissa delar av USA:s kristenhet. Men, som sagt, det kan ändras. Vi måste komma ihåg att USA och den nordamerikanska kontinenten är en oerhörd smältdegel för bl.a. teologiska och religiösa frågor. Här formades och utvecklades helgelserörelsen, pingströrelsen, många av de millenialistiska drömmarna på 1800-talet, den klassiska fundamentalismen på 1920-1930talen, latter.rain-rörelsen, Jesusrörelsen, trosrörelsen, feministteologin, Vineyard-rörelsen m.m. för att ta bara några få exempel. Men vi får inte bara stirra oss blinda på den amerikanska kontinenten. Gud verkar på ett än mäktigare sätt i den tredje världen.

Det betyder alltså att allteftersom tyngdpunkten hos pingströrelserna kommer att ligga utanför USA, kommer därmed också inflytandet från tredje världen att öka i den pentekostala teologin. Vi kan därmed även hoppas att den den till viss del också kan få påverka den evangelikala teologin.

Evangelikalismen behöver en balans mellan pietismen och reformationens ideal, mellan Guds och människans roller i det andliga skeendet, särskilt då det funnits tendenser till en intellektualisering av evangelikalismen. Den karismatiska teologin (inklusive pentekostalismen) med dess större och tydligare betoning av Andens övernaturliga verk, har därför sin stora chans att ge en annan och nyanserad beskrivning av Andens roll i den kristnes liv.

För en annan del av PR i världen finns risken för en än mer markerad förflyttning mot den antropologisering och psykologisering av teologin, som jag nämnt om, vilket jag menar är olyckligt. Behovet av en genomarbetad teologisk grundsyn behövs därför för att underlätta för församlingar och församlingsledare i deras sökande efter en evangelikal balans.

Konsekvensen av den rörelse som nu alltså sker i de fundamentalistiska och evangelikala leden världen över, och inte minst på hemmaplan, kommer med andra ord leda till att vår syn på viktiga traditionella frågor inom PR kommer att bli föremål för samtal. Personligen tror och hoppas jag att i stora delar av PR kommer betoningen av de extrema fundamentalistiska och pietistiska dragen att försvinna och att en viss rörelse att ske mot evangelikalismen. Det gäller framför allt de mer etablerade pingströrelserna. (En sådan rörelse har ju redan börjat i vissa pingstkretsar). En förändrad och på samma gång förnyad bibelsyn - och därmed avsteg från den överdrivna bokstavstolkningen - ett större inflytande och även hänsynstagande till den tredje världens teologier, samt en brytning med isolationismen är något som till viss del kan komma att känneteckna dess framtid.

__________________________________________ Page Up _________________________________________________