2002

Den Svenska Evangeliska Alliansen måste anses ha sitt berättigande. Åtminstone är det mångas åsikt. Speciellt i ett andligt klimat där bibeltron står på spel och "anpassningen" till liberalteologi och världslighet ökar. Den religiösa toleransen och pluralismen hotar själva grundvalen, menar man.

Som pingstvänner uppmanas vi att gå med och stödja rörelsen som enligt vissa t.o.m. kan vara ett väckelseredskap. Men, och här kommer återigen frågan, har vi tillräckligt analyserat vad vi går med i och vart den moderna evangelikala rörelsen går och vad den bekänner? Jag kan personligen ställa mig bakom de allra mesta, men jag har frågetecken, och främst inom det område där man vill bekänna sin styrka.

Det räcker att se på Lausanne-dokumentet som man omhuldar. Amerikansk pingst rörelse har ju satt ett frågetecken efter Lausannedokumentets lite flexibla syn på bibelns inspiration. Eller finns en stramare tolkning av Lausanne i Sverige?

Står evangelikalerna för evolution eller kreationism (för att ta ett exempel)? John Stott, en av huvudredaktörerna bakom Lausannedokumentet, är ju något av en teistisk evolutionist. Rätta mig gärna om jag har fel. Jag tror i alla fall inte att majoriteten av svenska pingstpastorerna skulle acceptera hans syn på Första Mosebok.

Om vi inte anammar Lausanne-deklarationen definition på Bibelns inspiration (på grund av dess relativa flexibilitet), står vi så fall närmare Chicago-dokumentet från 1976, som ett uttryck för en radikalare evangelikalism?

Hur ser t.ex. Örebro Teologiska Seminariums undervisning i GT ut? Vilken grundinställning har den till GT´s böcker, författarskap och kanonisering etc. Eftersom ÖTS är den evangelikala representanten i teologisk träning i Sverige vore det bra att vi alla får en inblick i sann evangelikal teologi.

I USA (England och Tyskland känner jag inte till) har relationen till den evangelikala rörelsen tillfört problem. En rationalisering av trosuppfattning är märkbar. Det betyder en rörelse från upplevelse till förnuftmässighet.

Varför jag tar upp den här frågan är därför att den evengelikala rörelsen inte är en homogen rörelse utan inom den finns plats för både radikala (högerkonservativa) och progressiva (vänsterliberaler).

nilsolov